En förening kan vara registrerad eller oregistrerad. En registrerad förening ingår i det föreningsregister som Patent- och registerstyrelsen (PRS) upprätthåller. Efter namnet på den registrerade föreningen används förkortningen rf.

En oregistrerad förening är inte en juridisk person, medan en registrerad förening betraktas som en juridisk person. En registrerad förening kan

• vara avtalspart, till exempel öppna ett bankkonto, teckna ett hyresavtal, bli medlem i en takorganisation och så vidare. I en oregistrerad förening ansvarar medlemmarna personligen för de åtaganden de förbundit sig till.
• anskaffa egendom, ansöka om understöd eller få tillstånd till penninginsamling. I en oregistrerad förening ansöker medlemmarna som privatpersoner om understöd eller äger egendom och är ansvariga för dessa.

Föreningens styrelse, och i fall av skadeståndsärenden föreningen, är ansvarig för den registrerade föreningens verksamhet.  I oregistrerade föreningar ansvarar varje medlem personligen för verksamheten. Om en registrerad förening till exempel orsakar skada genom sin verksamhet ska föreningen ersätta skadorna, medan de ersättningsskyldiga i en oregistrerad förening är de enskilda personer som orsakat skadan.

Registreringen ger föreningen stabilitet och kontinuitet även om den medför förpliktelser.

Att registrera en ny förening

Registrering innebär att föreningen tas upp i PRS föreningsregister. Föreningsregistret är offentligt och innehåller basuppgifterna om alla föreningar registrerade i Finland.

Registreringen görs med en blankett som kallas grundanmälan. Blanketter och anvisningar fås från föreningsregistret och i elektronisk form från Patent- och registerstyrelsens webbplats. Att göra en grundanmälan kostar 85 euro. Välj grundanmälan inte förhandsgranskad som anmälningstyp. Förhandsgranskade stadgar gäller i regel endast situationer där takorganisationens underavdelning i praktiken registreras med samma stadgar som takorganisationen. AUS är inte en sådan takorganisation, och AUS modellstadgar är inte heller förhandsgranskade.

För registreringen behövs föreningens stiftelseurkund och stadgar. Dessutom ska föreningen uppge bl.a. de stadgeenliga namntecknarna dvs. uppgifterna om de personer som enligt föreningens stadgar har rätt att teckna föreningens namn (oftast åtminstone ordföranden). Du behöver alltså deras personbeteckningar. Om föreningen ännu inte valt någon till en post som ger rätt att teckna föreningens namn kan du på blanketten meddela att posten i fråga ännu inte tillsatts.

När blanketten lämnats in granskar PRS föreningens stadgar för att försäkra sig om att föreningens syfte och verksamhet är lagenliga. Den förväntade behandlingstiden för nya föreningar kan ni kontrollera på PRS webbplats. Om stadgarna behöver korrigeras skickas en sådan begäran till de kontaktpersoner som nämns i ansökan. I sådana fall ska stadgarna korrigeras till de delar som PRS anmärkt på, och skickas på nytt till PRS enligt anvisningarna som skickats tillsammans med korrekturbegäran. Ändringarna ska göras enligt föreningens egna stadgar, alltså genom ett föreningsmöte.

När stadgarna godkänts av PRS och föreningen införts i föreningsregistret underrättas föreningen. Efter PRS godkännande kan föreningen i sitt namn använda förkortningen rf, och den registrerade föreningens rättigheter träder i kraft omedelbart.

Om föreningen behöver ett FO-nummer till exempel för att ingå avtal ska man ansöka om det separat. Ideella föreningar införs inte automatiskt i systemet i samband med registreringen. En förening med småskalig ideell verksamhet behöver oftast inget FO-nummer.

Registrering av en förening som länge varit oregistrerad

Vissa föreningar har verkat i flera år utan att vara registrerade. Att registera en sådan förening fungerar på samma sätt som registreringen av en helt ny förening.

Om stiftelsehandlingarna har försvunnit måste föreningen formellt bildas på nytt. Ett nytt konstituerande möte måste alltså hållas och en ny stiftelseurkund undertecknas.

Enligt föreningslagen kan en oregistrerad förening inte ha tillgångar i sitt namn, så om man vill vara säker på att inga lagtekniska problem kring tillgångarna uppstår lönar det sig att efter registreringen formellt överföra tillgångarna i föreningens namn. Det lönar sig att behandla ärendet t.ex. på föreningens möte och notera det i mötesprotokollet så att anteckningen om tillgångarna bevaras.

Enligt föreningslagen kan man inte heller ingå avtal i en oregistrerad förenings namn (till exempel hyresavtal om förråd eller klubblokal), utan lagtekniskt är dessa i de föreningsmedlemmars namn som ingått avtalet. Det lönar sig att meddela avtalets övriga parter om registreringen för att avtalen ska kunna överföras i den registrerade föreningens namn – det sker inte automatiskt, utan avtalen tolkas från fall till fall. Mer läsning om överföring av förbindelser i samband med en registrering finns t.ex. i Heikki Halilas och Lauri Tarastis verk Yhdistysoikeus (2017).

Medlemskapet i föreningen påverkas inte när en förening som länge varit oregistrerad registreras. Personer som blivit medlemmar före registreringen behåller samma medlemsrättigheter också efter registreringen.